fredag 4 september 2009

Trettioen dagar kvar - trettionio komma sex

Jag brukar säga att det känns som om jag vore en drake - att andedräkten är brännhet i näsan. Som om den var gjord av eld. Hon tycker att det är en dum liknelse och skrattar. Alltid. Jag fattar inte varför? Den är ju inte dum.
     Jag brukar säga att det känns som om hjärnan kokar. Som om; när man vänder på huvudet blir blicken kvar vänd framåt. En stund. Det känns som om någon frijazzare dragit av en crashcymbal i örat på en säger jag och hon ler.
     Vi ligger. Ner. Mest. Vi pratar inte. Vi bara andas. Och sover. Och andas. Och frågar; "Hur mår då?" Och svarar "Jag mår skit, du då?".


___________________________________________
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,
Intressant.se

1 kommentar: